Berusningsdrickande – Akuta risker och långvariga effekter
Den svenska lanseringen av årets alkoholrapport ”Berusningsdrickande – Akuta och långvariga effekter” gjordes i riksdagens konferenslokal Mittpolen. Värdar var riksdagsledamöterna Dan Hovskär (KD) och Anna Vikström (S). Rapporten presenterades av Sven Andréasson, professor emeritus i socialmedicin. Han är en av sex författare i den internationella forskargruppen som sammanställer de årliga rapporterna.
Riksdagsledamöterna hälsade välkommen och sa bland annat:
– Det är spännande att få ta del av rapporten, sa Dan Hovskär och Anna Vikström framhöll:
– Ofta är det bara näringspolitik när alkohol diskuteras.
I rapportserien ”Alkoholen och samhället” är det nu den elfte som lanserats, varje år med olika teman. Sveriges Blåbandsförbund och Sveriges Blåbandsungdom har initierat rapporten tillsammans med ytterligare 21 organisationer och finansieras av Stiftelsen ansvar för framtiden.
Forskargruppen träffas under en vecka för att gå igenom den forskning som finns inom temaområdet. Vid presentationen sa Sven Andréasson att det som överraskade honom är hur kraftigt underskattat berusningsdrickande är. Som akuta effekter gavs följande exempel för trafikolyckor:
– Vid fyra standardglas alkohol ger det fem gånger förhöjd risk, sa Andréasson.
Att skada sig ger det tre gånger förhöjd risk men här framhöll Andréasson att det är mycket större risk för äldre.
Att alkohol ökar risk för våld genom att omdömet fördunklas är inget nytt. Det nya som Andréasson framhöll är att berusningsdrickande innebär en långsiktig risk för död i kronisk sjukdom. Att dricka snabbare är ”bad news” fortsatte Andréasson.
– Då hinner inte nedbrytningen med och ger en generell inflammation i kroppens organ.
Berusningsdrickande påverkar hjärnan och riskerar försämrad motorisk kontroll samt klart större risk att utveckla alkoholberoende, sa Andréasson och fortsatte:
– Ju mer man dricker desto snabbare åldras hjärnan, den krymper. Min uppfattning är att vi underskattar ungas berusningsdrickande hur det kan påverka senare i livet.
Efter föredragningen blev det panelsamtal under ledning av Charlotta Rehnman, direktör på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Astrid Wetterström arbetar som ingripandepolis och gav sin bild av hur alkoholberusning påverkar hennes arbete varje dag.
– Berusningsdrickande berör oss alla, för mig är inte rapporten bara en textmassa och siffror, det är ansikten som jag möter i min vardag.
– Berusningsdrickande ökar risker för att begå eller bli utsatt för brott.
Astrid Wetterström berättade också hur hon i trafiken kan möta personer som är i sådan berusningsgrad att det inte går att föra samtal men ändå framfört en bil. Vidare att sexualbrott kan uppstå vid berusning och att berusning även kan vara nära kopplat till psykisk ohälsa. Wetterström berättade också hur barn och unga blir drabbade.
– Vid stora evenemang och då är det inte curling, kan vi vara 200 poliser.
Wetterström menade att berusningsdrickandet är accepterat trots att det skapar oroligheter.
– Vi vet ganska väl vad det här handlar om. Det är en stor omfattning i mitt jobb året runt.
Hanna Brännström arbetar på Maria ungdom som är specialiserad på att ta hand om ungdomar och unga vuxna med problematik kring bland annat med alkohol. Inledningsvis berättade hon att när en ungdom lämnar mottagningen brukar hon säga: ”Hej då, hoppas vi inte ses mer men gör vi det är det helt okey”.
– Målet för unga är att dricka för att bli berusade, berättade Hanna Brännström som konstaterade att alkohol är lättillgängligt, bara ett knapptryck bort.
– Vi möter ungdomar som går fel första gången de dricker till dem som har problem. Debutåldern är viktigt, för de som är 12-13 år kan vi få följa under lång tid.
– Det sätter standard för hur man dricker senare i livet, berättade Brännström och sa att deras mål är att unga har en fungerande skola, att föräldrar ska förstå att de är viktiga samt att de unga ska få må bra psykiskt.
Astrid Wetterström framhöll:
– Vi kan göra något åt det här om vi vill, men vill vi?
Charlotta Rehnman frågade paneldeltagarna vad de bland annat reagerade på i rapporten?
– Den förhöjda risken för tidig demens om man dricker mycket som ung, svarade Hanna Brännström.
– Att rapporten är tydlig med att minska alkoholkonsumtionen, att det inte bara är ungas ansvar, det är allas ansvar, svarade Astrid Wetterström och fortsatte:
– Jag vill inte komma till hem där alkoholen drabbar barn.
Sven Andréasson sa att han är optimist och avslutade:
– Unga vuxna är väl medvetna om att alkohol är ohälsosamt, även om de fortfarande dricker.
PER-OLOF SVENSSON
Text & foto