Digitala träffar med olika teman: Dopning 9/4; Tobak och andra nikotinprodukter 24/4, Spel om pengar 28/5
Alkohol är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Samtidigt kan minskad alkoholkonsumtion förbättra hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Det visar en ny sammanställning om alkoholens många konsekvenser på hjärnan, gjord av en internationell forskargrupp. Bakom rapporten står bland annat Sveriges Blåbandsförbund (Blå Bandet).
Rapporten, som presenterades i slutet av februari 2024, är en ny och unik forskningssammanställning kring hur alkohol påverkar den mänskliga hjärnan genom hela livet. Sammantaget pekar den på att det är bra för hjärnhälsan att undvika alkohol - det gäller från det enskilda dryckestillfället, till intensiv eller regelbunden konsumtion över tid. Detta framhåller Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska institutet samt en av rapportförfattarna.
Alkohol ökar risken för ångest, depression, beroende och suicid. Risken för att utveckla beroende är också större vid psykiatriska tillstånd som exempelvis depression och bipolär sjukdom. Nyare studier visar att psykisk ohälsa både kan orsakas av, och orsaka alkoholproblem. Men det vanligaste är att hög alkoholkonsumtion orsakar psykisk ohälsa som exempelvis depression, vilket framkommer i rapporten.
För de som lever med psykisk ohälsa i kombination med hög alkoholkonsumtion har minskad konsumtion haft en positiv effekt på hälsan. Alkohol kan för stunden dämpa ångest och oro, men effekten är kortvarig och ångesten förvärras efteråt.
Att alkohol är skadligt för fysiskt och psykiskt välbefinnande, blir nu ännu tydligare tack vare denna helt nya rapport. Därför behöver detta uppmärksammas så att åtgärder görs för att minska alkoholkonsumtionen istället för att göra den ännu mer tillgänglig.
Rapporten visar att det finns stark evidens för orsakssamband mellan alkohol och självmord. Omkring 15 % av alla självmord globalt uppskattas vara orsakade av alkohol. En samlande analys bestående av trettiotre studier som redovisas i rapporten visade också att risken för självmord var kraftigt ökad för alkoholkonsumenter jämfört med icke-konsumenter. Restriktiv alkoholpolitik riktad mot hela befolkningen har i sin tur visat sig vara en framgångsfaktor i att minska antalet suicid.
Rapporten visar att alkohol påverkar alla hjärnans funktioner och försämrar till exempel minne och intellektuell förmåga. Dessutom ökar alkohol risken för flera hjärnsjukdomar och skador, exempelvis fetalt alkoholsyndrom, olycksfall, stroke och demens. Att minska eller undvika alkoholintag är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsan. För att nå dit krävs alkoholpolitiska åtgärder för att på befolkningsnivå minska alkoholens bidrag till neurologiska, kognitiva och psykiatriska problem.
Forskargruppen bakom rapporten som produceras i Sverige, kommer från fyra länder: Australien, Canada, Sverige och USA. Det är 19 yrkesföreningar, ideella organisationer och en stiftelse som står bakom utgivningen. Rapporten finns att ladda ned: www.alcoholandsociety.report/sv/home-swe
PER-OLOF SVENSSON
Blå Bandet, Sveriges Blåbandsförbund
Organisationssekreterare
Frida Dangardt, mottagare av Blå Bandets opinionsbildarutmärkelse 2023, presenterade den nya rapporten ”Alkohol och hjärnan”, vid ett seminarium i riksdagens konferenslokal Mittpoolen. Hon ingår i den internationella forskargruppen som varje år sammanställer en ny rapport på olika teman i serien ”Alkoholen och samhället”.
Värdar för seminariet var riksdagsledamöterna Dan Hovskär (KD) och Dženan Čišija (S). Dan är även ordförande för SLAN, Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor. Frida gav en översikt av rapportens innehåll och framhöll att alkohol är ett nervgift.
Något som särskilt överraskat är att ungdomars drickande av alkohol senare livet kan öka risken för demens.
- Därför är ungdomar en jätteviktig grupp i förebyggande av alkoholvanor, som barnläkare för mig extra viktigt.
Efter en halvtimmes föredragning där Frida Dangardt föredömligt hann med att belysa flera delar i rapporten, blev det ett kort panelsamtal under ledning av Kim Reenaas, IOGT-NTO.
I panelen deltog Rickard Bracken, Suicide Zero; Teresa Linnarsson, Tilia; Joakim Ramsberg, Hjärnfonden och Anders Hammarberg, Karolinska Institutet.
Längre reportage kommer i tidningen Blå Bandet 1/2024
Tryckt exemplar beställas på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. samt kommer att publiceras digitalt.
Text & foto: Per-Olof Svensson
Länsstyrelserna har tagit fram ett material om lustgas som riktar sig till tonårsföräldrar. Syftet är att skapa kännedom om riskerna med att använda lustgas som berusningsmedel och vad man som tonårsförälder och viktig vuxen kan göra.
På senare år har det blivit vanligare att unga använder lustgas. Därför finns det ett stort behov av att informera vuxna i ungas närhet om riskerna – och vad man som viktig vuxen kan göra. I en undersökning från 2022 svarade 17 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2 i Västra Götaland att de använt lustgas.
Materialet innehåller kunskapsbaserad information som kan användas i mötet med föräldrar och andra viktiga vuxna i barn och ungas närhet. Materialet kan användas av exempelvis skola, socialtjänst, föräldraskapsstödjare, föreningar med flera.
Använder din tonåring lustgas – Broschyr (lansstyrelsen.se)
Fakta om lustgas i Västra Götaland
Användningen av lustgas som berusningsmedel har blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna. I CAN:s skolundersökning i Västra Götaland från 2022 svarade 6 procent eleverna i årskurs nio och 17 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet att de använt lustgas. Lustgas kan verka ofarligt, men det stämmer inte. Den som använder lustgas i berusningssyfte riskerar allvarliga skador på nervsystemet och hjärnan.
(Pressmeddelande)
Alkohol är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Samtidigt kan minskad alkoholkonsumtion förbättra hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Det visar en ny sammanställning om alkoholens många konsekvenser på hjärnan, gjord av en internationell forskargrupp. Bakom rapporten står bland annat Sveriges Blåbandsförbund (Blå Bandet).
2024-02-20_Pressmeddelande_forskningsrapport.pdf
- Rapporten är en ny och unik forskningssammanställning kring hur alkohol påverkar den mänskliga hjärnan genom hela livet. Sammantaget pekar den på att det är bra för hjärnhälsan att undvika alkohol - det gäller från det enskilda dryckestillfället, till intensiv eller regelbunden konsumtion över tid, säger Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska institutet samt en av rapportförfattarna.
Alkohol ökar risken för psykisk ohälsa
Alkohol ökar risken för ångest, depression, beroende och suicid. Risken för att utveckla beroende är också större vid psykiatriska tillstånd som exempelvis depression och bipolär sjukdom. Nyare studier visar att psykisk ohälsa både kan orsakas av, och orsaka alkoholproblem. Men det vanligaste är att hög alkoholkonsumtion orsakar psykisk ohälsa som exempelvis depression, vilket framkommer i rapporten. För de som lever med psykisk ohälsa i kombination med hög alkoholkonsumtion har minskad konsumtion haft en positiv effekt på hälsan. Alkohol kan för stunden dämpa ångest och oro, men effekten är kortvarig och ångesten förvärras efteråt.
- Att alkohol är skadligt för fysiskt och psykiskt välbefinnande, blir nu ännu tydligare tack vare denna helt nya rapport sammanställd av en internationell forskargrupp, konstaterar Per-Olof Svensson, organisationssekreterare på Sveriges Blåbandsförbund och fortsätter:
- Därför behöver detta uppmärksammas så att åtgärder görs för att minska alkoholkonsumtionen istället för att göra den ännu mer tillgänglig.
En bidragande faktor vid självmord
Rapporten visar att det finns stark evidens för orsakssamband mellan alkohol och självmord. Omkring 15 % av alla självmord globalt uppskattas vara orsakade av alkohol. En samlande analys bestående av trettiotre studier som redovisas i rapporten visade också att risken för självmord var kraftigt ökad för alkoholkonsumenter jämfört med icke-konsumenter. Restriktiv alkoholpolitik riktad mot hela befolkningen har i sin tur visat sig vara en framgångsfaktor i att minska antalet suicid.
Så påverkar alkohol din hjärna
Rapporten visar att alkohol påverkar alla hjärnans funktioner och försämrar till exempel minne och intellektuell förmåga. Dessutom ökar alkohol risken för flera hjärnsjukdomar och skador, exempelvis fetalt alkoholsyndrom, olycksfall, stroke och demens. Att minska eller undvika alkoholintag är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsan. För att nå dit krävs alkoholpolitiska åtgärder för att på befolkningsnivå minska alkoholens bidrag till neurologiska, kognitiva och psykiatriska problem.
Fortsättning >
Forskargruppen består av:
Organisationerna bakom rapporten:
CERA, Svensk förening för allmänmedicin, Svensk sjuksköterskeförening, Stiftelsen Ansvar för Framtiden, Actis-Rusfeltets samarbeidsorgan, Alkohol & Samfund, Hela människan, Hjärnfonden, IOGT-NTO, IOGT i Norge, Junis, MA – Rusfri Trafikk, MHF Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Movendi International, Sveriges Blåbandsförbund (Blå Bandet), Sveriges Frikyrkosamråd, Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor, Svensk förening för Beroendemedicin, UNF 2024.
KONTAKT
Per-Olof Svensson, Sveriges Blåbandsförbund, organisationssekreterare
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 070-5682320
Finns här som PDF. Du kan också beställa mailversion.
Nu 1.350 mailprenumeranter! Här finns PDF-version (klicka på rubriken) samt att du kan bli mailprenumerant och få det direkt när det skickas ut.
Beställ: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Årets sista nyhetsbrev finns här för dig som ännu inte finns på maillistan. Du kan anmäla dig här:
– som tar upp beroendefrågor, förebygg, föräldrarollen, aktuella utredningar och utvecklingen i Europa!